Både föredragshållare och åhörare representerade en mängd olika forsknings- och teknikgrenar. Det låg helt i sakens natur, eftersom både Hållbar Avfallshantering och Waste Refinery är brett tvärvetenskapliga.
Forskningsprogrammet Hållbar Avfallshantering finansieras av Naturvårdsverket och pågår 2006 – 2012. Det genomförs av IVL, Profu, Konjunkturinstitutet, KTH, Chalmers, Högskolan i Gävle samt universiteten i Lund, Göteborg och Luleå. Deltagande forskare är nationalekonomer, etnologer, miljöpsykologer, systemanalytiker, framtidsforskare och tekniker.
Kunskapscentrat Waste Refinery är inrättat vid SP. Samarbetspartners är bl.a. Högskolan i Borås, Luleå tekniska universitet, JTI och Profu. Näringslivet representeras av bl.a. Borås Energi & Miljö (BEMAB), Götaverken Miljö och E.ON. Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad deltar.
– Hållbar avfallshantering ska i slutänden föreslå styrmedel som kan användas i samhället, säger Maria Ljunggren Söderman, från IVL. Styrmedel ska förebygga uppkomst av avfall, och göra hanteringen bättre.
Scenarier
Man tar fram scenarier för avfallsmängder och hantering till år 2030. Påverkande faktorer som studeras är bl.a. globalisering, politisk styrning, teknikutveckling, ekonomisk tillväxt och konsumtionsmönster. Hushållsavfallet har ökat från 3,3 miljoner ton 1992 till 4,5 miljoner ton 2009. I ett business-as-usual-scenario är ökningen 55 procent till 2030. Ett global-market-scenario pekar på 95 procent. Även typerna av avfall och egenskaperna hos dem prognostiseras.
Politiska styrmedel hittills har delvis varit effektiva. Forskarna har nu skissat på sextio nya styrmedel.
– Jag tror vi behöver nya styrmedel för att nå mål beträffande avfall, klimat och energi, menade Göran Finnveden, professor vid KTH. Nu undersöker vi råvaruskatt, sänkt moms på tjänster och skatt på förbränning av avfall med fossilt ursprung.
Biologen Stefan Edman målade upp liknelsen av en framtidsbåt, en roddbåt med tre åror: en teknik-åra, en åra för varsam livsstil och en styr-åra som sköts av politiker och näringsliv.
Dagens styrmedel bidrar till miljövinster, men troligen har åtgärder som förebygger uppkomst av avfall, större miljöeffekt än styrmedel. Anna Björklund från KTH, berättade att femton av de sextio skissade styrmedlen undersöks närmare.
Teknikval
Johan Sundberg från Profu, talade om olika tekniker att energiutvinna avfall och noterade att kraftvärmeanläggningar tycks vara positiva för samtliga scenarier. Med kraftvärme utvinns både värme och el. Förgasning med elproduktion förefaller sämre än kraftvärme. Sundberg visade kartor över Europa där deponeringen av hushållsavfall illustrerades. Många länder inom EU27 deponerar alldeles för mycket. Bl.a. Storbritannien ligger illa till.
Attityd och beteende
Bra avfallsbränsle och bra återvinningsråvara kräver att källsorteringen fungerar. Etnologen Greger Henriksson från KTH, har gjort intervjuer för att undersöka folks inställning till källsortering. Studien visade att de flesta tycker det är lätt att skilja på olika material, men svårt att inse skillnaden mellan förpackningar och icke-förpackningar.
Miljöpsykologen Chris von Borgstede kartlägger attityder till källsortering, med frågeställningar om varför vissa agerar miljövänligt och andra inte. Vilka omgivningsfaktorer gynnar miljömässigt beteende? Hon undersöker subjektiv respektive objektiv kunskap, det vill säga skillnaden mellan vad vi tror oss veta och vad vi verkligen vet (om avfallshantering). Viss del av källsorteringen är lätt och görs automatiskt, medan annat måste läras in. Chris von Borgstede försöker hitta nya möjligheter att informera.
Förbehandling av bränsle
Inom Waste Refinery tar man fram bl.a. bättre tekniker till förbehandling och energiutvinning. Målen är att minska användningen av fossila bränslen samt gynna kretslopp av näringsämnen.
Per Karlsson från Borås Energi och Miljö AB, talade om förbehandling av bränsle. I deras pannor eldas hushålls- och verksamhetsavfall, som krossas och sedan mals i en hammarkvarn. I ett FoU-projekt siktade man bort material mindre än 10 mm. Man fick på så sätt ner mängden svavel, alkali och inert material i bränslet. Askmängden minskade 10 procent och kalkförbrukningen 25-50 procent. Som fördelar bör man få lägre slitage på pannan och minskade underhållskostnader. Tyvärr fick man inte avsättning för restfraktionen. Nu ska man testa att sikta ifrån partiklar mindre än 100 mm, som kan gå direkt till förbränning utan att krossas.
Sven Andersson från Götaverken Miljö, presenterade resultat av försök med återcirkulering av svavel i Renovas panna P5 i Göteborg. Svavlet tas från avsvavlingsskrubbern och i form av svavelsyra sprutas det in i förbränningsrummet. Sedan tidigare vet man att svavel i bränsle minskar korrosionen i pannan. Svavel gör att alkaliklorider, som är mycket korrosiva och skadar framförallt överhettarna, ersätts av alkalisulfater. Dessa fastnar inte lika lätt på överhettarna. Kloret övergår i väteklorid (saltsyra) som följer med rökgaserna och renas. Sven Anderssons försök visade att beläggningstillväxten minskade. Klor/svavel-kvoten i flygaska och pannaska sjönk. Dioxinhalten i rökgasen och flygaskan minskade. Med tekniken kan korrosionsrisken minska, alternativt kan kraftvärmepannor köras med högre ångdata och därmed producera större andel el.
Fredrik Niklasson från SP, hade provat ett annat grepp för att minska alkalikloriderna och risken för beläggning/korrosion. På en fluidbäddspanna hos BEMAB hade bäddtemperaturen sänkts från 870 till 700 grader C. Beläggningen kollades genom att placera sonder vid pannans överhettare. Beläggningstillväxten var 20 procent lägre med den lägre bäddtemperaturen. Kloridhalten i beläggningen var lägre. Andel agglomerat i bottenaskan minskade, mindre mängd sand följde med askan, så sandförbrukningen sjönk. Halten saltsyra i rökgasen ökade som väntat och därmed ökade kalkförbrukningen i slangfiltren. En ekonomisk uppskattning visade att BEMAB kan spara en miljon kronor per år genom sänkt bäddtemperatur i sina båda pannor.
Förbehandling inför rötning
Lars Smedlund från Smedlund Miljösystem, visade Somnus, en teknik för torrkonservering av organiskt avfall. Antingen har hushållet en egen apparat eller så lämnas avfallet på gården, i en bod som innehåller ett maskineri. Materialet torkas i lufttempererad luftström och omblandas i en serie fack. Efter fem dygn töms det i lagringsbox. Vikten har då minskat med 75 procent. Inga negativa processer som ger försurning och lukter har satt igång. Man slipper transportera ballastvatten. Det torkade matavfallet kan hämtas med flera månaders intervall och är rent och förbehandlat när det kommer till rötning. Ilona Horváth från Högskolan i Borås, visade hur avfall kan förbehandlas inför rötning till biogas (mestadels metan, även lite koldioxid). Substrat som är svåra att röta, t.ex. halm, processas i försteg med ångexplosion vid upp till 27 bar och upp till 250 grader C. Försteget knäcker långa molekyler och biogasutbytet ökar. Organiskt avfall kan alternativt behandlas med NMMO (N-metylmorfolin-N-oxid, ett miljövänligt organiskt lösningsmedel). Utbytet från halm kan öka sex gånger. En fördel är också att processens energibehov minskar.
Forskning för framtiden
Mohammad Taherzadeh från Högskolan i Borås, berättade vilka produkter som går att få ut från organiskt avfall. Allt som går att omvandla till sockermolekyler kan sedan användas i rötningsprocess för biogasproduktion eller jäsningsprocess för etanol. Nu har forskarna ett koncept för en testprocess som kan ge biogas och etanol, men samtidigt ge en rest som används till fiskfoder.
Syftet med forskningen inom Hållbar Avfallshantering och Waste Refinery är inte att bara forska, utan att också lägga fram förslag inför politiker och hela samhället.
– Vi vill förankra våra resultat i samhälle och näringsliv, och inte bara producera forskningsrapporter, avslutar Evalena Blomqvist, centrumledare för Waste Refinery.
Kjell-Arne Larsson