Under lågsäsong får biomikroorganismerna ingen näring, medan under högsäsong är det överflöd.
För att få balans kommer det nya reningsverket i Idre att kombinera biologisk och kemisk rening. En total investering på ca 70 miljoner kr, inklusive ny pumpstation.
Expansionen med turismutbyggnad har gjort att behovet av en utbyggnad av reningsverket i Idre blev en nödvändig
het. Det gamla reningsverket från 1980 hade en kapacitet på 3000 pe (personekvivalent). När sedan skidturismen satte fart byggdes reningsverket ut på 1990-talet för att klara 8000 pe. Nu är det åter dags att bygga ut reningsverket för att klara en kapacitet på 23 000 pe.
Älvdalen, Mora och Orsa kommuner, har bildat ett gemensamt bolaget Nodava och som driver och samordnar VA-systemen i kommunerna. Älvdalen Vatten och Avfall som äger Idre reningsverket har efter medgivande från Miljödomstolen fått godkänt en kompromiss mellan biologisk och kemisk rening i det nya reningsverket i Idre.
Skidturism
Skidturismen i Sälen, Åre och Idre har aldrig varit så stor som den är nu. Detta gjorde att Älvdalens kommun skickade in en tillståndsansökan 2005 för att möta framtidens behov av reningsverk. För att vara flexibla i byggandet gjordes en upphandling 2009 enligt partnering principen. Tillsammans med Anjobygg, som fick huvudansvaret, skrevs en partneringavtal där alla inblandade leverantörer skulle utgå från ett gemensamt synsätt i det lagarbete som skulle vara för projektets bästa.
Under projektets gång gjorde Anjobygg upphandlingar gemensamt med beställaren, d v s Älvdalen Vatten och Avfall. Även om partnering principen kräver mer arbete av beställaren, som hela tiden måste arbeta aktivt, var det den bästa lösningen för utbyggnaden av reningsverket i Idre.
– Under byggtiden kunde vi lägga till eller ta bort det vi ansåg var onödigt. Sensommaren 2010 påbörjades markarbetet och i slutet av 2011, lagom till ny turismström, beräknas reningsverk vara i drift, säger Per-Ove Brandt, planeringschef på Nodava.
Kemisk fällning
Gamla reningsverket har varit konventionella reningsverk med kemisk fällning. Där har inte funnits biologiskt steg i reningsprocessen. Älvdalens kommun har alltid haft fosfor som utsläppsvillkor. Men nu har myndigheterna ställt krav på att alla reningsverk som är över 2000 pe skall ha biologisk rening.
– Eftersom vårt vatten efter rening släpps ut i Idresjön, som är en bredare del av älven, och strömmarna är så kraftiga och 
ger mycket syre nedströms skulle det ge minimal påverkan på naturen. Biologiska materialet bryts då ner naturligt med syret i vattnet. Därför överklagades beslutet till Miljödomstolen där vi kom överens om en kompromiss, säger Per-Ove Brandt.
Kompromissen har sin förklaring i att Idre är en by med 1300 permanentboende. Skulle reningsverket byggas ut för en kapacitet på 23 000 pe skulle det bli en obalans i den biologiska reningsprocessen.
Sportlov
Jul, nyår, sportlov och påsk då turistanläggningarna är fullbelagda i förhållande till övriga månader då det är minimalt med turister är det svårt att få en biologisk rening att fungera med stora och snabba variationer i belastningen.
– Man kan inte starta upp biologisk rening på en vecka. Det skall helst vara jämn belastning. Mikroorganismerna lever svältdöden under lågsäsong och när turisterna kommer i överflöd finns det inga mikroorganismer som kan äta all mat. De tar veckor att föröka sig i vårt kalla vatten, förklarar Per-Ove Brandt.
För en liten ort som Idre är biologisk rening ett problem medan i storstaden med jämn belastning är det en helt annan sak. Nu bygger man ett reningsverk med biologiskt reningssteg, men inte för 23 000 pe. Under jul och nyårsveckan leds överskjutande mängd till kemisk rening. Sedan blandar man i utgående led innan utsläppet. På så sätt kan Novada kontrollera den biologiska reningen större delen av året trots de stora variationerna. Detta tog Miljödomstolen och Länsstyrelsen skall fastställa metoden under en prövotid på två år.
Kim Hall
Foto: Nisse Schmidt